Det är pinsamt att Sveriges statsminister fortfarande ska behöva ägna värdefull arbetstid åt att åka till slottet och informera kungen om finanskrisen.
Det är löjligt att svenska skattebetalare ska betala Dannes och Vickans bröllop.
Och det är rent barockt att två svenska unga människor år 2009 ska behöva både kungens/farsans och statsministerns välsignelse för att få gifta sig.
Inte för jag tror att den nödvändiga debatten om Sveriges statsskick precis får nåt genomslag i den royalistiska sockervadd som kommer att dominera media under drygt ett år framöver. Men man kan ju alltid hoppas.
Successionen som det moderna Sveriges statschef bestäms förvisso av väldigt många.
Spermier.
Kanske är det just denna sockervadd vi behöver för att bli kräkmätta på hela spektaklet. Själv fick jag sura uppstötningar redan när jag hörde ”ryktet” i går. När jag såg Sydsvenskans nio sidor kom de väl till pass för att torka upp med.
Notera Heidi Avellans hänsynsfulla tassande kring ämnet på ledarsidan. Man får läsa mellan raderna…