Orup har gjort det oräkneligt antal gånger.
Tomas Ledin också.
Och Plura.
De har alla skrivit låttexter som bidragit till förflackningen av det svenska språket.
Nu är jag inte helt rabiat, utan har med åren börjat stå ut med mycket, som textförfattarna hasplar ur sig för att få till det i låttexter. Inser att det måste rimma ibland . “En sån som mej” och liknande får mig inte längre att skrika rakt ut.
Men Martin Ekmans “Själsfrände” går över gränsen. “Den där kalla timmen en decembersnatt”. DecemberSnatt?
Även om en artist må ha läs- och skrivsvårigheter borde han åtminstone ha en producent som har de språkliga hönsen hemma.
I Oskarshamn var en ”snatt” en gång i tiden något helt annat. Ett ganska snällt och rart namn på det manliga könsorganet.
Undrar då vad en december-snatt är på oskarshamnska…?
Bäst att låta vara osagt, kanske.